Prinsen utan namn

Som ni alla vet så kom han då, fast några dagar tidigare än vad vi hade tänkt. Plannerat snitt var Måndagen den 1 nov men vattnet gick på torsdagen.. och vid 21 tiden åkte vi in  och jag hade lite värkar. När vi kom in gjordes ctg kurva och ultraljud.. Han låg med huvudet ner, men dr Peter sa att CTGn visade inte så bra axelerationer under värkarna som han skulle vilja, + att pojken fortfarande låg högt upp och inte trängt ner i bäckenet + den senast uppskattade vikten på 4300g.Dr Peter sa att det skulle bli en långdragen förlossning och det skulle bli allt för påfrestande för mig eftersom jag är snittad tidigare, och även för bäbisen och att han ville göra ett snitt.

Så blev det bestämmt. Det är klart att jag följer doktorns råd. Men samtidigt blev jag ju lite besviken..chansen att någonsin få uppleva en normal förlossning var nu lika med noll eftersom när man väntar nästa barn så blir det snitt direkt-inget snack- man får inte föda normalt då..

Sedan är det ju lite det mentala vid en förlossning.. Jag var lättad från början att det skulle bli ett plannerat snitt- så mina plågor fick något slut..När sedan vattnet gick och i bilen på väg in var det ganska jobbigt att ställa om mentalt på att det kunde bli en normal förlossning, det är lite som för en idrottsman, det är pepptalk och mera pepptalk och sedan går vi in för det här i 120%.. Att sedan få veta igen att det blir snitt- då går ju luften ur..

När dr Peter sa att det blir snitt så var vi nere på operation redan efter en halvtimme. Jag fick ryggmärgsbedövning vilket gick bättre än jag väntat mig(sprutskräck? haha) Sergio satt vid min sida bakom skynket.. trotts snittet hade de svårt att få ut pojken. Han låg väldig högt upp i magen och barnmorskan var tvungen att trycka rejält på magen för att få ut honom..Ut kom han i alla fall.. pigg och fräsch och skrek direkt- så skööönt, vilken lättnad att höra honom!.. När han sedan kom till mig såg jag ju direkt att han såg på pricken ut som livia när hon var nyfödd..Alla fingrar och tår...man fantiserar och oroar sig för det mesta..skönt att se att det var ett välskapt barn!

Snittet gick ju bra förutom att jag förlorade ganska mycket blod. Närmare 1,3 liter. Så efteråt var jag lite blek och svag tills jag fick 4 påsar med blod. Sedan blev jag ju snabbt påmind om varför jag ville ha en normal förlossning. Ett snitt innebär ju avkapade magmuskler och nerver + att det sliter i snittet hur man än sitter eller ligger..så man är mer eller mindre handikappad i minst 1 vecka efteråt.

[slideshow]